Tietotori – Osallistu ja vaikuta | Soukka

Viatek planerade torgområdet år 1972. På det halvslutna torget finns Waves, en helhet bestående av vattenbassänger och fontäner. I köpcentret bedrivs torghandel året runt. I byggnaden intill finns bland annat ungdomscentralen Aleksanteri och Sökö ungdomslokal, där staden ordnar mångsidig verksamhet för ungdomar.

Sököstråket är huvudleden för lättrafik i Sökö. Leden börjar vid torget och går till biblioteket via skolan och kapellet.

Till denna öppenvårdsenhet för äldre personer hör en mångsidig servicecentral och 22 servicelägenheter för uthyrning. Servicehusets lokaler kan hyras för privatbruk och av föreningar.

Hälsostationen betjänar invånarna i Kaitans, Sökö och Sommaröarna. En del av funktionerna finns på Esbovikens hälsostation.

Arkitektbyrån Kari Virta planerade Esbos största grundskola, som stod färdig 1971. Skolan är den största grundskolan i Esbo: lågstadiet har drygt 600 elever. I byggnadens omgivning finns ett massivt finskt urberg.

Veijo Martikainen planerade kapellet som blev färdigt år 1978. Ett urberg i Sökö har öppnats till altarvägg. Kopparkorset som stiger ur jordskorpan mot bergets bakgrund symboliserar säkerhet i det stormiga livet. Dopfunten är uthuggen ur röd rapakivigranit från Taivassalo. Orgeln är tillverkad av Kangasalan urkutehdas.

Speciellt för berggrunden i Sökö är den mörka strimma som är yngre än den röda graniten. Denna kan ses i hela södra Sökö, bland annat vid västra ändan av Nedergårdsvägen, på Daggbergsstråket. Extra tydligt syns strimman på bergväggen intill bibliotekets hållplats, på samma sida av vägen som veteranhuset är beläget.

Biblioteket och arbetarinstitutet bedriver sin verksamhet i affärshusets översta våning. Sökö veteranhus är beläget på motsvarande plats på andra sidan av Sökövägen.

Det stora blocket i viborgitisk rapakivi granit har kommit hit flytande på ett isberg. Detta skedde efter den senaste istiden för ca 10 000 år sedan.

Sököbacken 4 och 6. Harneskytor uppkommer när klippblocken rör på sig i förhållande till varandra, t.ex. under en jordbävning.

Asuntosäätiö donerade en tall med den graverade plaketten ”Yhteistyön merkeissä” (I samarbetets tecken) till Sökösällskapet. Före detta hade Sökösällskapet donerat en sten till Asuntosäätiö. På stenen stod det i sin tur ”Maisemakaupungin tervehdys puutarhakaupungille”

(Landskapsstadens hälsning till trädgårdsstaden). Sökösällskapet planterade trädet våren 1970 vid sidan av lättrafikleden öster om Sökövägen. Både stenen och plaketten har sedermera försvunnit, men tallen står kvar.

Husen är av samma typ och bildar en helhet trots att de ligger en bit ifrån varandra. De ligger i linje med Sökövägen och ritades av Heikki och Kaija Sirén.

Det hävdas att Sökösällskapet under Sökös första år i hemlighet målade övergångsstället nattetid. Detta gjordes på grund av att kommunförvaltningen inte fick något till stånd.

Sököbornas ”urkyrka”. Här hölls gudstjänsterna innan kapellet blev färdigt. På nyårsdagen 1975 invigde Helsingfors biskop Aimo T. Nikolainen den övre våningen att användas som kyrkorum och enligt sägnen invigde han av misstag hela byggnaden.

Om vintrarna är Kolbacken den största pulka- och nedförsbacken i närområdet. År 1995 fann man en stenrösegrav i backen.

Urmas Arike från Nõmme i Tallinn planerade bron som blev klar 1994. Nõmme är Esbos vänstadsdel. Den Gamla kyrkovägen grenade sig här från Sökö landsväg mot Esbo kyrka ännu på 1940-talet. Den kan fortfarande ses och är nu en led för lättrafik.

Sököbyns dal domineras av Soukanpohjan kartano (Sököbottens herrgård, före detta Nedergård). På dess stallområde bedriver Lounaisrannikon Ratsastuskoulu (Sydvästkustens ridskola) verksamhet och lite söderut finns Öfvergårds herrgård. Husen nämns redan i en karta från år 1540. De äldsta delarna av båda husens huvudbyggnader är byggda på 1830-talet. Öfvergårds ladugård av sten byggdes år 1872. Sedermera har herrgårdarnas tomter sålts, men själva stamlägenheterna ägs fortfarande av släkterna.

När Helsingfors fästning byggdes (1914–17) lät ryssarna hugga ner alla skogar på området. Då tjänade Öfvergård som sjukhus för de kinesiska skogsarbetarna. Kinesstigen som förenar Sököängen och Sökösundsvägen har fått sitt namn för att hedra kinesernas minne.

Norr om skolan finns en 300 år gammal tall som heter Marttis tall och som fridlystes 2004 på initiativ av Martti Tieaho. Söder om skolan finns en lekpark.

Madamsbacken har fått sitt namn efter en madam som bodde på backen. I mitten av backen fanns en källa som tidigare var viktig för byn. Nu syns här 1970-talets regionbyggande i huslängor som kontrast till enfamiljshusen uppe på backen i Larsvik.

Direktör Bertel Björkman lät bygga villan i funkisstil på stommen av ett äldre timmerhus år 1935. Jarl Eklund planerade byggnaden, som på senare år genomgått en fullständig renovering. Redan 1872 fanns det en villa på udden, och den anses vara ett av de äldsta ställena i Esbo för villor. Villa Korsnäs omges av ett stort parkområde.

Antagligen har platsen fått sitt namn efter ett kors som funnits på näset, och som restes till minne av ett skeppsbrott eller en drunkningsolycka. På andra sidan sundet finns tre öar som kallades för Skottland, England och Irland.

Tillväxten i Helsingfors och det ökade intresset av att bygga sommarstugor längs med Esbos kust bidrog till en regelbunden ångbåtstrafik till staden redan på 1870-talet. Vid Sandvikens brygga låg båtarna förankrade över natten.

Förr fanns här fiskaren Theodor Holmbergs gård med tillhörande ladugård, hölada och lagerutrymme. Nuförtiden är platsen en bas för surfare. I strandbuskaget har man funnit den fridlysta dvärgmalen.

Sökösällskapet upprätthåller trädgårdsspalter på området som hyrs ut av Esbo stad. Bakom dessa finns Perjantaiseuras (Fredagssällskapets)

fritidsställe. I närheten av husen finns en liten kulle som tidigare användes för att bränna tegel för husens egna behov. I den lilla bukten fanns en brygga som var gemensam för byns gårdar. Den nuvarande bryggan upprätthålls av ett privat båtlag.

Arkitekt Yrjö Vaskinen byggde fem olikfärgade och roliga sommarstugor i funkisstil på platsen han kallade för ”den vackra kullen”. På stranden låg en gemensam bastubyggnad. Dagens radhusbebyggelse tillkom under 1970- och 80-talen.

Tidigare ledde en träbrygga från fastlandet till Lill-Klobben. På ön fanns en ståtlig ångbåtsbrygga i trä, ett båthus och en badhytt. På platsen där Soukan Venekerhos (Sökö båtklubbs) paviljong i dag ligger, fanns tidigare en röd stuga där en fiskevakt bodde. Under förbudstiden 1919–32 var området en viktig lastningsplats för smuggelsprit. På Klobbens norra strand finns en vak för vinterbadare samt en badhytt.

Bakom Makkarviken skymtar Staffans ö (ett stort rött hus) som var vida känd för sina snickarverkstäder under åren 1886–1932. Nuförtiden finns Norman Nordbergs båtbyggeri och -verkstad på ön. År 1941 utbildades fjorton unga ester till spanare på ön. De var aktiva i det sovjetbemannade Estland och sände underrättelser till Finland.

Berget har uppenbarligen fått sitt namn efter eldarna som tändes som varning för andra byar då spanare närmade sig. Under vinterkriget fanns det ett utkikstorn på toppen. Lottorna bevakade luftrummet och rapporterade till Helsingfors om iakttagelser av fiendeplan.

Knut Selin lät bygga den av Eliel Saarinen ritade Villa Miniato som blev färdig 1904.Arkitektoniskt sett är villan det mest värdefulla bostadshuset i Esbo och representerar samma stil som det nationalromantiska Hvitträsk, som blev färdigt lite tidigare. Husets fasad, dess fasta inredning, möbler och naturlandskapet som omger huset bildar en enhetlig helhet. Man kan se arkitektoniska influenser från karelianismen, medeltida fästningar och jugend. Det centrala huset utgörs av en hall i två våningar, som omges av en läktare. I byggnaden finns flera kakelugnar i olika storlekar.

Geheimerådet Alfred Nyberg köpte Villa Selin 1905 och namngav den enligt ett kapell i den italienska staden San Miniato. Villa Miniato blev grundligt renoverad under åren 1981–83. Nuförtiden är tomten uppdelad.

Till minne av Miniatos magnificens står en rad gamla silverpilar vid vattenbrynet. I närheten fanns tidigare en tennisplan och en praktfull äppelträdgård. Makkarlahti (Makkarviken) var bybornas badstrand. Nuförtiden finns där en båtbrygga som tillhör en privat båtklubb.

Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafik som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää.

Sököområdets invånarpark, “Purtsa”, är en före detta lekpark som funnits i gröna Puro puisto (Bäcksparken) i 20 år och är nu allmänt känd under namnet Puropuisto.

Den fullständigt rottorra tallen är 450 år gammal, 20 meter hög och har en omkrets på 300 cm. Tallen ligger på stadens mark och den fridlystes år 1969.

Tietotori – Osallistu ja vaikuta

Soukka - Julkiset palvelut

Sökö stadsstig